Direktlänk till inlägg 18 juli 2013

Ensamhet

Av Kicki - 18 juli 2013 13:29

För det allra, allra mesta så trivs jag utmärkt med min ensamhet. Jag tänker ofta inte ens på det faktum att jag faktiskt är en rätt ensam person. Har alltid varit en ensamvarg och trivs inte i större sällskap utan tenderar att alltid hamna i utkanten. Som barn lekte jag helst själv eller med en o samma kompis och nog är jag lite sådan även idag.

Jag gör vad jag vill, när jag vill och hur jag vill. Behöver sällan, nästan aldrig, rätta mig efter någon annan. Jag bestämmer själv vad jag vill äta och när. När jag ska sova och när jag ska gå upp. All makt över fjärrkontrollen till tv:n. Jag klämmer min tandkrämstub och hyvlar min ost på precis det sätt jag önskar utan att ngn har invändningar.

Tvärtom känner jag för det mesta att det är skönt. Skönt att kunna göra just det där på bara mitt sätt.

Jag behöver aldrig känna som en närstående till mig gör nästan jämt " varför ska bara JAG ta ansvar för barn och hem?!"

Ingen suckar tungt och förebrår mig när jag spenderat en heldag i stallet medan dammråttorna dansar rumba hemma i vardagsrummet.

Ingen gnäller för att jag glömt att köpa mjölk.

Jag har bara mig själv att skylla för sådant.

Jag tänker ofta att det skulle vara svårt och besvärligt att någon gång behöva ställa om och ta hänsyn till någon annan. Att inte få göra ditt o datt på mitt vis, när jag vill, om jag vill...

Att jag nog skulle bli väldigt svår att leva med.

Men så här års...

Andra åker på utflykter tillsammans. Vänner går ut och äter. Åker och badar. Handlar tillsammans. Familjer äter grillmiddag i trädgården och spelar kubb. Tar en glass i solen vid ngn mack utefter vägen när de är på väg till eller från någonstans. Går på promenader. Kompisar åker till stan och ser en film på bio.... tillsammans.

Då gör sig min ensamhet påmind.

När man står utanför, som i en bubbla, och bara kan se på andras gemenskap.

Då känner man sig grå och obetydlig ibland.

Någon som rör sig i periferin.

Någon vars telefon ringer så sällan att man måste lyfta luren och kontrollera att den fungerar ibland.

Någon som blir alldeles pirrig av att få den magiska frågan "vill du hänga med?" även om det bara handlar om att åka till Coop´s stormarknad och handla....

Men som singel och barnlös på väg mot 40 så är man väl inte den intressantaste figuren. Familjer är vänner och umgås med andra familjer. De är upptagna med sitt. På gott och ont.

Jag har bara mig själv att skylla för den väg jag hamnat på.

Ibland önskar jag att det var annorlunda.

Allmänt

Dela

Stina

18 juli 2013 20:49

Oj Kicki !
Det är grymt synd att vi bor så långt ifrån varandra för jag hade själv behövt fler vänner att göra saker ihop med och jag slår vad om att vi kunnat hitta på alla möjliga roliga saker ihop!

Jag har familj så jag klarar mig *s* men jag är ensam på vänner och det känns tufft ibland !
Jag har inte haft tid för vänner, med 2 barn med särskilda behov - jobb och 4 hästar så finns det så lite tid kvar, och så lite ork !!

Ditt inlägg gick rakt till hjärtat på mig, jag känner igen mig så även om vi inte sitter i riktigt samma situation!

Kram Kicki - och du, ditt liv är långt från slut - än finns gott om tid att vända skutan OM du vill !!

http://billiejean.bloggplatsen.se

Kicki

18 juli 2013 20:54

Tack Stina!
det är ju så, tiden är begränsad, även för mig... hästarna är mitt liv och jag ruckar inte gärna på rutinerna. det är också där jag har mina vänner. Goda vänner, älskade vänner som jag aldrig vill vara utan, men utanför den delen av min värld så har jag ingen längre. en del av mig är nöjd, en annan inte alls. det är bara så det är.
tack o kram

Viveca

19 juli 2013 14:02

Sådana funderingar får nog alla då och då. Förstår hur du känner även om våra liv ser olika ut så känner jag delvis igen mig i det du skriver.

Själv har jag ju en stor familj med både bonusbarn och egna. Dock är det ibland svårt att leva utan mina egna barn omkring mig. Nu när de är äldre så hade det ju kanske inte varit så stor skillnad om de bott hos mig. De är ju sällan hemma ändå och en har flyttat.

Jag flyttade långt bort från alla mina närmaste vänner och kontakten med dem blir ju sämre med åren. Att jobba natt gör det också svårt att ha ett socialt liv. Samtidigt älskar jag oftast att reda mig själv om dagarna och att ägna mig åt djuren, men rent socialt blir det lite knapert många gånger.

Det är inte lätt det där. Tänk om vi bodde närmare som Stina skrev. Jag tror att det är svårt att någonsin vara helnöjd med tillvaron. Men tänk om vi kunde få till en träff med alla bloggvänner? Det hade ju varit roligt om än en ytterst kort lösning:)

Kram på dig!

http://perasperaadastra.bloggplatsen.se

Kicki

19 juli 2013 14:07

kram

Kim

20 juli 2013 23:07

Som både Stina och Viveca så känner även jag igen mej i det du skriver.
Tungt när såna känslor smyger på en så där.

Om det bara är något som tillfälligtvis kommer så ägäller det att ta tag i det.

Och jag är säker på att det finns folk i din närhet som känner som du och de skulle få "pirr i magen" om du frågar om de vill hänga på.

En bloggträff här hos mej i vinter kan nog värma upp och glädja oss alla ;)

Stor krammmm

http://varmt.bloggplatsen.se

Kicki

20 juli 2013 23:11

så är det ju, man är ALDRIG ensam om att känna det man känner. det finns knappt på kartan. det finns alltid någon som vet PRECIS hur man menar. alltid ngn tröst.

Helen

21 juli 2013 08:28

Vad fint skrivet, det gick rakt in i hjärtat... Den där ensamheten känner även jag ibland fast jag har både man o barn och "full rulle" mest hela tiden.
Sen vet jag med mig själv att jag har svårt att "tränga mig på" andra och fråga om man ska "hitta på nå´t" - alla har ju så fullt upp med sitt, ja det är ju vad jag tror iallafal samtidigt som jag kan känna att det jag gör ju är så obetydligt och förmodligen inte skulle roa någon annan än mig själv...

http://franminvraavvarlden.blogspot.se

Kicki

21 juli 2013 08:33

det där med "tränga sig på" var mitt i prick, det har jag mycket, mycket svårt för.

Anne-Lie

1 augusti 2013 15:05

Fick en liten klump i magen av igenkännande. Fast jag har familj så kan jag ibland känna en släng av ensamhet. Ibland väljer jag själv att vara ensam, men det är inte alltid enkelt. Med gård full med hästar så kan man heller inte bara pysa iväg när man önskar :-/
Blev så glad när du tänkte komma till Rimboritten - och så sur när jag inte kunde komma till start. Hade varit så skoj att träffas :-) Hoppas vi får tillfälle någongång. Kram

http://teamcurious.bloggplatsen.se

Kicki

1 augusti 2013 16:25

ja det hade varit roligt att passa på tillfället, men vadå, det blir väl fler gånger. jag var upp till lovisedal i jobbet på kvällen o mötte transporter på väg hem och såg delar av "banan", då tänkte jag på dig :)

Jossan

11 augusti 2013 13:26

Och hos mig är det ibland så mycket gemenskap att man nästan förgås.. Och ÄNDÅ kan jag känna mig ensam ibland. Fast nu har jag ju Ann som jag kan prata mycket med, om både familj och häst. Och Anne-Lie bor ju nästgårds mig sett. Du får ta en liten semester och komma hit. :) Vi har sängplatser! :D

http://himmelskadrommar.bloggplatsen.se

Kicki

11 augusti 2013 13:36

lagom är bäst ;)

Smått & gott

Kommentarer (0)

Av Kicki - 15 april 2015 11:21

I förra veckan var jag med Marika o tjejerna på shoppingrunda till Horze, Hööks och Börjes. Köpte mig ett par nya stigbyglar, Compositi Reflex. Har varit sugen att testa såna eftersom jag har ett knä som gnäller till o från. De är ordentligt ...

Myspys

Kommentarer (2)

Av Kicki - 17 mars 2015 14:51

Ledig dag och härligt väder betyder givetvis hästmys. Idag i sällskap av Cecilia som även hon var ledig Först provade vi hennes nyinköpta sadel på Shess. Jag sadlade på Bullegulle och så tog vi en lufstur i skogen tillsammans. Nu så ...

Sol och sorg

Kommentarer (0)

Av Kicki - 9 mars 2015 20:40

Inledde dagen, denna härligt vårliga dag, med en mysig tur i solskenet tillsammans med Marika och Mozart. Vi bara myste av värmen och de isfria vägarna, pyssel o gos med hästarna . Man dröjde sig kvar i stallet bara för att man ville s...

Ibland..,.

Kommentarer (1)

Av Kicki - 8 mars 2015 15:47

....lyckas man liksom inte alls med bilderna....De flesta jag tog idag "råkade" bli i motljus eller annat skrutt. Men de inte allt för katastrofala får väl bilda ett inlägg här iallafall... Idag småpysslade jag lite ihop med Julia. Eftersom d...

Vårkänslor

Kommentarer (0)

Av Kicki - 5 mars 2015 14:35

Strålande härligt väder idag! Den typ huvudlösa Bulle har börjat fälla en aning. Men varje vår ställer jag mig frågan: varför släpper alltid det vita först?? Har aldrig lyckats ta reda på svaret på den frågan men många bekräftar att det...