I sådär fem år har vi kamperat ihop, Flaggcikliden Nisse och jag, och ärligt talat så är det lite fantastiskt att han blev så gammal... jag tippar på att han kanske var ett år när jag tog hem honom från djuraffären. Han hade lämnats in där för att han var så mobbad där han bodde och ägaren ville inte låta honom åka toalett. I djuraffären blev han oxå påpucklad av de andra fiskarna i ciklidtanken och fick ist bo i ett litet akvarium med några tigerbarber. Jag kunde inte låta bli att ta hem honom, trots att mitt dåvarande akvarium var lite litet, Pia i djuraffären hade gett upp hoppet om att ngn ville ta hand om honom men inte heller hon ville ta honom av daga så hon blev glad förståss.

Väl hemma hos mig fungerade han fint med de fiskar jag hade och även med senare sällskap som tillkom. Nytt, större akvarium fick inhandlas och han växte o växte.

Han hade kunnat bli plattfisk vid ett tillfälle, det var nog när jag skulle flytta dem till det nya karet. Med en sprattlande Nisse i håven halkade jag på en vattenpöl på golvet, slog tinningen i dörrkarmen och dundrade i golvet.... med Nisse högt över golvet, tryggt i håven. Minns att jag med stjärnor och kvittrande fåglar för ögonen lyckades ragla fram till tryggheten i nya karet och släppa ner honom.

Till det stora akvariet inhandlades småningom en stor, vacker, genombruten rot i vilken Nisse flera gånger fastnade i. Det tog dock ett tag innan jag förstod att det var just det han gjorde. Skadade sig varje gång gjorde han förståss. Efter sista gången då jag handgripligen fick bända och dra loss honom växte bukfenorna aldrig ut igen och ryggfenan fick ett bestående hack. Även buken tog skada och han fick en inbuktning där... (stället på roten där han fastnade sågade jag förståss bort så det inte skulle gå att fastna mer.) men varje gång repade han sig, trots köttsår, fransiga fenor och blodvite.

Sista två åren hade han hålsjuka som jag aldrig lyckades behandla bort (orsakas av parasiter) och jag vet inte säkert om det var det eller åldern som tog ut sin rätt. Imorse innan jag for till stallet var han ok men när jag kom hem var han död.

Låter kanske lite udda att man kan tycka att man "varit med om en massa" med en fisk... men ja så är det i detta fallet. Kanske gör storleken skillnad i detta fallet. En mindre fisk blir inte riktigt lika personlig kanske...

Hejdå Nisse, lev gott vidare i den eviga sjön!   

/K

 

Stina

29 juli 2012 20:30

Inte ett dugg konstigt i min värld =)
Vila i frid Nisse !

http://billiejean.bloggplatsen.se

Kicki

29 juli 2012 20:30

Skönt att höra =)

 

Helen

29 juli 2012 21:30

Fem år är lång tid och det låter inte ett dugg konstigt... Nisse hade tur som fick fem härliga år hemma hos dig *kram*

http://franminvraavvarlden.blogspot.se/2012/06/jag

Kicki

29 juli 2012 21:31

Ja han har som undgått döden många gånger han. Rolig fisk =)

 

Viveca

29 juli 2012 22:13

Vila i frid lille Nisse. Tycker inte heller det är konstigt. Alla har sin personlighet som man gärna fäster sig vid oavsett däggdjur, fisk eller mittemellan;) Kram!

http://perasperaadastra.bloggplatsen.se

Kicki

29 juli 2012 22:32

visst är det nog så. Men i det här fallet, med fiskar, så är det nog ändå så att en större fisk naturligt visar mer personlighet än vad tex en neontetra gör då de ju ofta går i större grupp. Solitära individer kan ju oxå ha en till synes större personlighet... som min älskade (ja faktiskt) lilla Khuliiål Kalle-Kula.... När han hoppade ur sitt tillfälliga akvariium och dog på golvet under köksbordet var jag nästan otröstlig.... Jag hade tagit ur honom och några andra känsliga fiskar ur det större akvariet för att jag skulle medecinera det med preparat som khuliisarna inte tålde.... och så hände det där istället...=( jag saknar honom fortfarande.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I förra veckan var jag med Marika o tjejerna på shoppingrunda till Horze, Hööks och Börjes. Köpte mig ett par nya stigbyglar, Compositi Reflex.    Har varit sugen att testa såna eftersom jag har ett knä som gnäller till o från. De är ordentligt ...

Ledig dag och härligt väder betyder givetvis hästmys. Idag i sällskap av Cecilia som även hon var ledig      Först provade vi hennes nyinköpta sadel på Shess. Jag sadlade på Bullegulle och så tog vi en lufstur i skogen tillsammans.   Nu så ...

Inledde dagen, denna härligt vårliga dag, med en mysig tur i solskenet tillsammans med Marika och Mozart.       Vi bara myste av värmen och de isfria vägarna, pyssel o gos med hästarna . Man dröjde sig kvar i stallet bara för att man ville s...

....lyckas man liksom inte alls med bilderna....De flesta jag tog idag "råkade" bli i motljus eller annat skrutt. Men de inte allt för katastrofala får väl bilda ett inlägg här iallafall...   Idag småpysslade jag lite ihop med Julia. Eftersom d...

Strålande härligt väder idag!   Den typ huvudlösa Bulle har börjat fälla en aning.    Men varje vår ställer jag mig frågan: varför släpper alltid det vita först??  Har aldrig lyckats ta reda på svaret på den frågan men många bekräftar att det...