Direktlänk till inlägg 5 juli 2012
Började dagen med att sela på Tinky och rida upp till Malmlund för ett körpass på ridbanan. Körpisken invigd och den var väldans mkt enklare för mig att hantera än Lasses långa tunga tingest!
arkivbild
Med oss hem fick vi ett jättefint körhuvudlag med skygglappar som är för stort för deras damer!! Glömde fota det mitt nöt! Så nu får vi öva hemma med det, vet ju inte om han har gått med skygglappar förr!
Dessutom hade de köpt mig ett svart fint nosnät som helt klart kommer att sitta bättre än det vi har nu, det är både större och längre, jag kommer INTE behöva ha nosgrimman toklågt längre för att nätet ska räcka över näsan!
Väl hemma igen fördrev jag några timmar med att bla kolla in ridlägerbarnen om övade WE på ridbanan.
Vippbräda, prasselband, hopphinder, slalom, plocka upp boll lämna boll, rygga, vända i fyrkant, gå över pall var några av hindren. ( vet inte om det kallas hinder i WE men jag kallar det så nu!)
Vid tretiden, när barnen ätit lunch och badat så var det dags för "dagens överasskningsaktivitet".
Det innebar en barbackatur upp till Mamlund.
Jag invigde givetvis Gubbes nya gula stass! Visst blev det snyggt!!
(Jaaaa...det fick bli två bilder...kunde inte bestämma mig, den övre är snyggast men för mörk...på den undre har han rätt färg...)
Uppe hos Vivi o Lasse på Malmlund släppte vi alla hästar i en av deras hagar!
och vi tvåbeningar slog oss ner i trädgården på filtar till hundarnas, speciellt gamle Brasses, stora förtjusning!
Brasse ÄLSKAR att bli klappad och gosad och gullad med, och med så många barn på ett ställe så tar ju aldrig klapparna slut! Himmelriket sa Brasse!
Marika hade bakat muffinsstora kladdkakor som bjöds med vispade grädde!
När barnen mumsat upp och släckt törsten med saft så fick de gå tipspromenad medan vi vuxna drack thé och kaffe under äppelträdet.
Sen fångade vi in hästarna för att rida hem igen.
Gubbe var på.... ja ngt slags humör... lite otålig minst sagt... när jag hade sadlat på igen vände jag mig om för att lägga in en borste i stallet, då passade han helt sonika på att påbörja färden hem igen på egen hand
Han skrittade helt enkelt bestämt ut från stallplanen, med öronen avstängda, uppför backen till ridbanan och siktade mot stigen ut i skogen hemåt med mig grälande i hasorna. Jag fick fatt i honom på ridbanan och han tittade storögt förvånat på mig... "Hoppsan! Matte....jag glömde...dig..."
När alla barnen så småningom kommit upp på sina hästar igen och vi styrde stegen hemåt "på riktigt" var Gubbe SPRINGSUGEN!! "Nu har vi väl ändå skrittat nog för idag och visst har vi väl ändå stått still tillräckligt och väntat nuuuuu????
Springa? springa? men springa lite här då, det passar utmärkt att springa här!??"
*suck*
Man tänker sig ju liksom att en 27åring skulle kunna tänka sig att ha lite tålamod och bara stå och softa, och kunna skritta lite lagom långsamt så kompisarna med sina barbackabarn hinner med? Nej inte han inte. Det är ett evigt smygande,ålande och trampande i väntan på att få komma iväg.... och BARA skritta, nej bu för det menar Gubbe.
Nu fick han ju faktiskt lov att hålla sig i skinnet, barnen och Marika hade ju fullt sjå att hänga med och fick trava nästan hela vägen för att inte bli avhängda totalt, och då fick jag ändå hålla in och stanna Gubbstrutten flera gånger....
Men nej, jag gnäller inte, det är snarare väldigt roligt att han är så pigg!
Här står föressten Tinkys fyrhjulsvagn och väntar på att bli hemdragen till stallet!
Bättre bild kommer självklart så småningom, det var som inte läge att dra ut den från nässlorna och fota med sådär 12-14 hästar och ungar på stallplanen....
Så var det med det! /K